Grytlappar

För 5-6 år sedan sydde jag ett par grytlappar som snabbt blev mina favoriter. Lagom stora och lätta att ta ut ugnsformar och annat varmt ur ugnen med. Grytvantar gillar jag inte, dom är alldeles för klumpiga och grytlappar är ibland svåra att t.ex. ta ut en välfylld ugnsform ur ugnen med utan att dom doppas ner i den smälta osten och blir kladdiga.

Detta är ett mönster från Martha Stewart som funkar som ett mellanting mellan en grytlapp och en grytvante. Den är inte bara funktionell utan även väldigt fin, formad som ett hjärta. Tutorial och mönster finns här.

Jag skulle slänga mina favoriter i tvätten och insåg att det nog inte skulle hjälpa eftersom dom inte bara var skitiga, jag hade dessutom råkat bränna bort en liten bit på den ena genom att råka lägga den på en varm platta på spisen. Jag kastade dom gamla och sydde ett par nya istället.

GrytlapparBild 734Bild 730

Annonser

Från får till vantar – och mössa

Förra veckan skrev jag lite om hur jag gjort ett par vantar av ull från en fårbonde i närheten.

Det blev lite garn över och nu har jag stickat en matchande mössa.

Svampfärgade vantar och mössaGarnet räckte inte till att ha samma randning på mössan som på vantarna så det fick bli något helt annat istället.
Jag har även ändrat formen lite på vantarna genom att tova dom en aning. Dom var lite breda för mina händer så jag tog på mig en vante, blötte den med varmt vatten från kranen och smorde in den med såpa. Sedan klappade, kramade och gnuggade jag försiktigt med den andra handen tills vanten format sig efter min hand, sköljde ur såpan , kramade ur vattnet i en handduk, tog av den försiktigt och la den på tork. Sedan gjorde jag samma sak med den andra vanten på andra handen så nu passar dom mina händer perfekt.

Arbetet med att sortera, tvätta, karda, spinna, tvinna och färga ullen har gjort att jag verkligen förstår varför man var så noga med att ta tillvara på minsta lilla tygbit eller garnstump förr. Jag märkte att när jag har lagt ner så mycket tid på att tillverka allt från grunden blev materialet så mycket mer värdefullt. Det tog till och med emot att kasta dom små garnstumparna som blev över efter att jag fäst trådarna. Så har jag aldrig känt förut.