En händig morfar

Det är bra att ha en händig morfar. Jag köpte för några månader sedan en gammal spinnrock och lärde mig spinna på den. Tyvärr fanns det bara en spole med så när jag skulle tvinna flera trådar blev det lite bökigt och omständigt.

Som tur är har jag en morfar som är väldigt duktig på att svarva. Jag tog med spolen till honom och igår var jag och hämtade ett helt gäng nya spolar att fylla med handspunnet garn framöver.

IMG_1233

 

Från får till vantar – och mössa

Förra veckan skrev jag lite om hur jag gjort ett par vantar av ull från en fårbonde i närheten.

Det blev lite garn över och nu har jag stickat en matchande mössa.

Svampfärgade vantar och mössaGarnet räckte inte till att ha samma randning på mössan som på vantarna så det fick bli något helt annat istället.
Jag har även ändrat formen lite på vantarna genom att tova dom en aning. Dom var lite breda för mina händer så jag tog på mig en vante, blötte den med varmt vatten från kranen och smorde in den med såpa. Sedan klappade, kramade och gnuggade jag försiktigt med den andra handen tills vanten format sig efter min hand, sköljde ur såpan , kramade ur vattnet i en handduk, tog av den försiktigt och la den på tork. Sedan gjorde jag samma sak med den andra vanten på andra handen så nu passar dom mina händer perfekt.

Arbetet med att sortera, tvätta, karda, spinna, tvinna och färga ullen har gjort att jag verkligen förstår varför man var så noga med att ta tillvara på minsta lilla tygbit eller garnstump förr. Jag märkte att när jag har lagt ner så mycket tid på att tillverka allt från grunden blev materialet så mycket mer värdefullt. Det tog till och med emot att kasta dom små garnstumparna som blev över efter att jag fäst trådarna. Så har jag aldrig känt förut.

Från får till vantar

Mitt sista pysselprojekt i år är inte det finaste men definitivt det jag lagt ner mest tid på och det jag är mest stolt över.
Jag började i höstas med att tillbringa åtskilliga timmar i skogen i jakt på små röda giftiga svampar. Jag har hittat blodspindlingar och en massa andra små röd/bruna spindlingar som jag inte vet namnet på. En dag på väg till jobbet gick jag förbi en stubbe med små orange cinnobertickor. Dagen efter plockade jag några. Väl hemma torkade jag svamparna och fyllde huset med svampdoft ( eller stank, enligt familjen). Svamparna sparade jag i burkar som staplades i tvättstugan. Efter många långa härliga skogsturer hade jag gott om svamp.
Bild 174
För några veckor sedan var jag ute och gick med hunden och stannade och pratade med en bonde i en fårhage. Det slutade med att jag fick gå hem och hämta bilen för att få hem de tre säckar skitig och osorterad ull jag fick av honom. Ullen tog jag hem, sorterade, tvättade, torkade (nu luktade huset får istället för svamp).
tre säckar ull
Ullen kardade jag och spann till tråd på min fina slända som min morfar svarvat till mig.
Bild 429
Jag tvinnade två trådar för att få ett tjockare och starkare garn.

Handspunnet garnJag lindade upp garnet till härvor dom jag sedan tvättade i schampo och torkade. Därefter betade jag garnet genom att koka det med alun. Sen var det dags att förpesta huset igen genom att koka den torkade svampen i en timme.

färgsvampar på spisen
När man färgar ullgarn ska garnet ligga i ett färgbad i en timme på 90 grader. Ullen tål höga temperaturer men är känslig för hastiga temperaturväxlingar så det gäller att lägga i garnet i ett svalt färgbad för att sedan låta det stiga till 90 grader och sedan hålla det där i en timme utan att låta det börja koka. Man måste också röra runt lite då och då för att färgen ska ta jämnt över hela garnet. Rör man för kraftigt kan garnet börja tova ihop sig så det är mycket att tänka på.
Efter att jag silat bort svampen började jag färga mina fem härvor. Den första härvan ger starkast färg och sedan blir färgen svagare för varje färgbad. Mellan varje omgång måste färgbadet svalna och sedan lägger man ner en ny härva och låter det bli 90 grader, färgar i en timme och upprepar allt för varje härva.
svampfärgat garnGarnet sköljdes och torkades och sen nystade jag det för att till sist sticka ett par vantar av garnet.

Bild 598 Bild 602 Bild 603Bild 608Av det färgade ullgarnet finns det kvar så att det räcker till en matchande mössa och sen har jag lite mer än två säckar ull kvar som ska tvättas, kardas och spinnas framöver. I tvättstugan står burkar med torkade soppar, svavelgula slöjskivlingar och en del klibbtickor. Nästa gång ska jag försöka spinna lite tunnare garn.